Värderade talman! Vi är alla beroende av goda förbindelser, och planen om det riksomfattande trafiksystemet berör därför de allra flesta finländares vardag. Det handlar om att smidigt kunna ta sig till jobbet, till skolan, till läkaren eller stugan. För näringslivet handlar det om tillförlitliga transporter och logistikkedjor, att produkter ska fraktas smidigt vidare från fabriker och produktionsanläggningar på väg, järnväg, med flyg eller till sjöss. Det handlar alltså om tillgänglighet i hela Finland. För oss i SFP är det självklart att vi behöver både starka städer och en levande landsbygd för att hela Finland ska kunna blomstra. En stabil infrastruktur spelar en central roll för att det här ska vara möjligt. När förbindelserna fungerar, då löper också vardagen. I SFP ser vi exporten som motorn för vår tillväxt. Därför är det viktigt att infrastrukturen för handel är i skick. Det gamla ordspråket ”Finland är en ö” stämmer fortfarande, då vi med tanke på utrikeshandeln är särskilt beroende av fungerande hamnar, öppna farleder och tillgängliga flygplatser. Upp till 95 procent av vår export och import går sjövägen. Värderade talman! Därför är vi i SFP mycket nöjda över att vi nu fäster extra uppmärksamhet vid logistiken till hamnar som är anslutna till stora investeringar och exportindustrin. Våra hamnar och rederier spelar också en viktig roll för beredskapen. Därför var även beslutet som regeringen fattade om att bevara bemanningsstödet mycket viktigt, så att vi också framöver kan ha finländskflaggade fartyg som kan garantera skötseln av uppgifter som inte kan garanteras av utländska fartyg. Arvoisa puhemies! Verrattuna edelliseen, viisi vuotta sitten laadittuun suunnitelmaan tässä uudessa suunnitelmassa korostetaan enemmän maanpuolustuksen ja varautumisen tarpeita, mikä kuvastaa aikaa, jossa elämme. Uusista tarpeista huolimatta on tärkeää, että uudet hankkeet palvelevat ensisijaisesti siviiliyhteiskunnan tarpeita. Hankkeista on saatava mahdollisimman suuri hyöty. Sotilaalliseen liikkuvuuteen liittyvien ratkaisujen rahoittamiseen on jatkossakin oltava omat mekanisminsa, jotta ne eivät kilpaile muiden perusväylänpidon ja infran rahoitustarpeiden kanssa. Meidän on jatkossakin pidettävä huolta maamme rautateistä ja turvattava tieverkkomme ylläpito. Soratie ei esimerkiksi automaattisesti tule asfalttia halvemmaksi. Huonokuntoiset tiet ja sillat, jotka rajoittavat raskasta liikennettä ja muodostavat pullonkauloja, hidastavat niin arkea kuin kilpailukykyä. Tämä koskee erityisesti alempaa tieverkkoa, joka on tärkeä metsäteollisuuden ja maatiloilta meijereihin kulkevien elintarvikealan kuljetusten kannalta. Juuri siksi tarvitsemme alemman tieverkon ylläpitoa koskevan selkeän suunnitelman. Myös itä—länsi-yhteydet ovat tässä merkityksessä tärkeitä. Arvoisa puhemies! Tulevaisuudenuskon ja onnistumisen edellytysten parantaminen tarkoittaa, että huomioimme alueelliset erityispiirteet ja hyödynnämme näitä vahvuuksia. RKP:lle on tärkeää, että Uudenmaan ostopalveluna hankitun lähijunaliikenteen rahoitus turvataan jatkossakin, koska hyvät liikenneyhteydet ovat tärkeitä elinvoimaisuuden kannalta, eivät vain alueellisesti, vaan myös koko maan kannalta. Samat mahdollisuudet on myös oltava Varsinais-Suomessa, jossa on suuri paine saada lähijunaliikenne käyntiin. Värderade talman! Det måste alltså ges utrymme för regional tillväxtpotential och därför är det viktigt att infrastrukturen för Österbottens starka energiindustri stärks. Här är den fasta förbindelsen över Kvarken ett konkret exempel. Likaså måste vi kunna tänka i banor som fast förbindelse Åbo—Stockholm och Tallinn—Helsingfors. Då vår marknad och vårt samarbete går västerut och söderut, ja, då måste det också synas i konkreta utvecklingsplaner med sikte på framtiden. Värderade talman! Vår skärgård har sina särdrag och egna behov när det kommer till trafiklösningar. Därför gläds vi i SFP över de välkomna överenskommelserna om färjetrafiken, förbindelsebåtarna och de privata väglagsfärjorna. Vi slår fast långa avtalsperioder som garanterar mer miljövänlig och mer ändamålsenlig användning av fartyg, att skärgårdstrafiken ska kunna utvecklas med de privata väglagsfärjorna och att stödprocenten är minst 80 procent. Man vill också utreda om väglagen kan få statsborgen för lån och om de privata väglagsfärjorna kan få ett eget budgetmoment i statsbudgeten. Det här är viktiga steg framåt som inte bara säkerställer livskraft och tillgänglighet i våra skärgårds- och glesbygdskommuner, utan som också garanterar verksamhetsförutsättningarna för skogsindustrin, livsmedelsproduktionen och näringslivet.